Simon Ahlström

Vers 1:
I världen, sker protester,
mot hur vi lever här och nu,
med ett budskap, som lyder –
”Agera – det finns lite tid ännu!”

Vers 2:
Allt börja, med tjejen
som sittstrejka’ vid Riksdagshuset,
med en hälsning, till politiken –
”Agera – klimatet bör va’ prio ett!”

Vers 3:
Hennes gärning, den spred sig,
runtom på vår runda jord
dom unga opponera’ sig –
”Agera – lyssna på vårt allvarsord!”

Vers 4:
Men samtidigt, i dammen,
kvackar ankan intensivt,
men vinner, det gör trägen,
så agera, bredda ditt perspektiv!

Vers 5:
I världen, pågår protester,
framför maktens parlament,
med ett budskap, som lyder –
”Agera – det är ännu inte försent!”
”Så agera – det är ännu inte försent!”

Amandla Awethu

Text & musik: Simon Ahlström

High walls, high fences, protect the few,
from streets the poor try to capture the view.
They seal the gate with law and force
their power steers the city’s cource!

We’ve seen the walls, that block the view,
we’ve heard the plea – ”What can we do?”
We learned that teaching can challenge the rules
and power within turns learning to tools!

Chorus
Youth together, voices strong and clear
Global hearts from far and near
All as one, we rise to brake the chain
Peoples power – it will remain!

From schacks and dust, youth voices start to speak
they trying to climb and reach the peak.
Together we use the new learned tools
power together – we start to write the new rules!

Chorus
Youth together, voices strong and clear
Global hearts from far and near
All as one, we rise to brake the chain
Peoples power – it will remain!

Youth together, voices strong and clear
Global hearts from far and near
All as one, we rise to brake the chain
Peoples power – it will remain!

Bakom ridån

Text & musik: Simon Ahlström

Ibland känns livet en smula banalt
tidvis brutalt och katastrofalt.
Ibland känns det bara så uselt och skralt
dystert och tomt, och ytligt och kalt.

Man bygger då upp en yttre fasad,
utåt ska man ju jämt va’ så glad.
Men inombords dansar själen till en sorglig ballad,
i motsats till det glada livets parad.

Dagarna går, och livet rullar på,
tillvaron snurrar framför ridån.
Det blir lite som ett moment tjugotvå,
då tar jag mig en tur, till en plats på måfå.

Jag reser ut i världen, för att få lite sans,
så tankarna kan hamna i balans.
Berlin, London, Rom eller nå’n annanstans,
det spelar ingen roll, bara jag får distans.

Cirkus världen

Text & musik: Simon Ahlström

Vers 1:
Det finns många saker som jag går och grunnar på,
som varför världen jämt och ständigt är så dyster och grå,
som varför mygel, hot och fusk är nya måttstocken
man blir ju riktigt häpen!

Vers 2:
Som när några människor blir hysteriska,
upprepade, rasande och ursinniga,
när en hoppas på lite mera jämlikhet,
mellan folket och kapitalet.

Vers 3:
Som när Sverige säljer vapen till en diktatur,
samtidigt gapar statsmännen om fred här och nu,
ja, det är verkligen ett egendomligt hyckleri,
som att släcka en brasa med bensin!

Vers 4:
Eller när näringslivet ger sig in i välfärden,
köper skolor, buss och tåg, sjukhus, servicehem,
för en ynka slant som blir till en stor profit,
som inte gynnar dig ett skit!

Refräng:
Ja, ibland funderar jag på vart tanken blitt av,
på ett samhälle där allesammans utgör ett nav,
där kärlek, tro och hopp går från tanke till lag,
hela jorden i ett famntag!

Vers 5:
Varför nonchaleras frågan om miljön på vår jord,
när klimat håller på att blir ett kollektiv mord,
skogar skövlas ner och isar smälter i en hast,
klimathotet tar ej kafferast!

Vers 6:
Så det blir väl till att fortsätta att drömma på,
och vråla högt med andra som också motstår,
denna upp- och nervända värld som vi lever i,
med fake-news och allt därtill!

Refräng:
Ja, ibland funderar jag på vart tanken blitt av,
på ett samhälle där allesammans utgör ett nav,
där kärlek, tro och hopp går från tanke till lag,
hela jorden i ett famntag!

Corona

Text & musik: Simon Ahlström

Refräng:
Corona – Stick, ge dej av
vi vill ge oss ut på öppna hav.
Du var aldrig våran vän,
vi vill aldrig se dej här igen – Corona!

Vers 1:
Då – visste vi inte att du fanns,
vi levde ett liv i glans!
Men när du kom, ändrades allt,
du tog dej fram överallt!

Vers 2:
Corona – Irriterande störig
för världen är du så farlig!
Det kändes grått när du kom hit,
ja, du skapade för oss en massa skit!

Refräng:
Corona – Stick, ge dej av,
vi vill ge oss ut på öppna hav.
Du var aldrig våran vän,
vi vill aldrig se dej här igen – Corona!

Vers 3:
Vi har fått se, en nästan nedstängd värld,
med mask och avstånd som åtgärd.
Inget häng, med vänner och släkt,
alla har dej som ursäkt!

Vers 4:
Så Corona – Stick, låt oss va’,
vi vill resa till USA.
Nu vill vi ha, en megastor fest,
med kramen som en segergest!

Refräng x2:
Corona – Stick, ge dej av,
vi vill ge oss ut på öppna hav.
Du var aldrig våran vän,
vi vill aldrig se dej här igen – Corona!

Du, min vän

Text & musik: Simon Ahlström

Vers 1:
Du, min vän, låt mig visa dig
att rädslan aldrig får styra din framtidsväg
det är viktigt att lära sig att säga nej,
till dom som sprider hatet som sin grej.
För det har visat sig, gång på gång
när felaktigheter och dumhet får sprida sig
att det enda som ger dig framgång
är kunskap och förståelse, för världen du har framför dig.

Vers 2:
Tänk, min vän, på våra medmänniskor
här och runtom vår jord, som kämpar för sin röst
mot förtryckets och orättvisornas mörka ord
det minsta vi kan göra är att skänka mod.
För tänk, min vän, om dom slutade
och börja’ dansa med, i förtryckarnas dans
ja, då skulle deras liv bli begränsade
och allt, få en helt annan nyans.

Vers 3:
Så du, min vän, när du växt upp
och blivit framtid och nya tidens hopp
kan du tillsammans med andras tro
se till att jämlikheten till slut får gro!
Så dröm, min vän, dröm om löftenas land
där barn växer upp utan förakt och hat
där dom vuxna bygger broar till drömmars land
som länkar samman varje individ och stat.

Felicia

Text & musik: Simon Ahlström

Vers 1:
Felicia, sen den första kvällen vi sågs,
har du i varje minut och sekund,
funnits i mina tankar,
herregud, jag är galen i dej.

Vers 2:
Men Felicia, du får förlåta mej,
för min blyghet och osäkerhet,
men jag har aldrig träffat en person som du,
som fått mina känslor ur spel.

Refräng:
Ditt leende och din vishet
och ditt härliga skratt!
Din utstrålning är så oändligt stor,
vill ha dej inatt.

Vers 3:
Felicia, likt rymdens oändlighet,
är min beundran för dej,
så jag frågar dej nu, varför vänta till sen –
får jag bli din ikväll?
Ja, jag frågar dej nu, varför vänta till sen –
får jag bli din ikväll?

Hör mej

Text & musik: Simon Ahlström

Vers 1:
Pressen – på att jämt prestera.
Pressen – på att jämt briljera.
Pressen – börjar att fundera.
Ja, pressen – ge järnet eller krevera.

Vers 2:
Stressen – har skapat sömnlöshet.
Stressen – en inre sårbarhet.
Stressen – har skapat ständig trötthet.
Ja, stressen – en tryckande bitterhet.

Refräng:
Jag ropar, det är ingen som hör.
Jag ropar, jag får inte nåt gehör.
Jag ropar, rädslan växer innanför.
Jag ropar – Varför?

Vers 3:
Oro – över samtiden.
Oro – över framtiden.
Ja, oro – hela jävla tiden.
Ja, oro – när kommer ljuva friden?

Refräng:
Jag ropar, det är ingen som hör.
Jag ropar, jag får inte nåt gehör.
Jag ropar, rädslan växer innanför.
Jag ropar – Varför?

Vers 4:
Hör mej – jag ropar efter stöd.
Hör mej – jag har hamnat i nöd.
Så hör mej – själen den är spröd.
Snälla hör mej – jag behöver ditt stöd.
Så snälla hör mej – jag har förlorat lyckans glöd.

I mitt drömmarnas land

Text & musik: Simon Ahlström

Text kommer snart

Kirkenes

Text & musik: Simon Ahlström

När flyget går ner över Finnmarks natur,
ser jag renar dra fram över viddernas kontur,
fjällen ligger rundade med snö på sin rygg,
och höglandet får en att känna sig trygg.
Snart ser jag kusten, hur den smeker sig mot land,
där fjordarna sakta för havet mot hamn,
och Bøkfjorden glimmar i karg arktisk glans,
då vet jag att Kirkenes är här någonstans.

I Kirkenes växte en rörelse fram,
bland dem som fann arbete i gruva och hamn,
där ryggar gick böjda under bolagens makt,
där herrarna tog vinsten och såg på nöden med förakt.
Men till slut gick arbetarna samman i byn,
och Nordens Klippe höjdes mot skyn,
och mänskor slöt upp under fanans namn,
mot tronen, mot altaret, mot penningmaktens hand!

Sen kom de år som blev märkta av brand,
när bomber föll tunga över byar och land,
och Kirkenes lades i aska och grus,
när kanonerna gick över människor och hus.
Men då öppnade berget sitt innersta rum,
där mörkret gav skydd när världen stod stum,
där nere fick livet på nytt slå rot,
med viskande böner och döden som hot.

Och ännu hörs ekon från fjäll över land,
från forna röster till dagens kämpande hand,
från folkets hunger till dagens slag,
från dåtida kamper, till dagens nya krav.
För Kirkenes rymmer mer än fjordar och fjäll,
här lever ännu fanan i bygdens själ,
historien vilar i minnen som berör,
och lever i kampen som vår tid ännu för.

Jag ser er historia i kvällsljusets sken,
där år av kamp står hugget i sten,
det är som statyn plötsligt viskar ”Hör –
att morgondagen vilar i valen som ni gör!”
Där står dem med tyngd – en kvinna, en man,
med hållning som säger att allt kan ske igen,
men fanan finns där, nära till hand,
att lyftas igen när vår tid kräver kamp!

Kom hitåt go’ vänner

Text & musik: Simon Ahlström

Refräng:
Kom hitåt mina vänner,
ta med alla ni känner,
det är nåt i vårt samhälle som bränner.
Jag tycker, ställ dom mot väggen,
och säg emot inläggen,
för med sanningens makt så vinner vi den striden.

Vers 1:
Sverige är, som vi alla vet, en demokrati,
det betyder att alla tillsammans bildar ett ”vi”.
Oavsett om du är född här eller där,
men det finns nu krafter som försöker dela landet i ”vi-och dom”.

Refräng:
Så, kom hitåt mina vänner,
ta med alla ni känner,
det är nåt i vårt samhälle som bränner.
Jag tycker, ställ dom mot väggen,
och säg emot inläggen,
för med sanningens makt så vinner vi den striden.

Vers 2:
Det finns makthavare med stor okunskap,
det märks inte minst i deras tvivelaktiga prat.
Därför måste vi tillsammans bilda opinion,
så vi kan motsäga alla varianter av desinformation!

Refräng 2:
Ja, kom hitåt go’ vänner,
ta med alla ni känner,
det är nåt i vårt samhälle som bränner.
Jag tycker, ställ dom mot väggen,
och säg emot inläggen,
för med sanningens makt så vinner vi den striden!

Låt mej få ta din hand

Text & musik: Simon Ahlström

Vers 1:
Jag har virvlat runt i flera år,
som en vilsen båt i en vinterstorm,
i strävan efter den stora kärleken.
Och så en kväll så stod du där,
och lyste upp i månskenet,
som en stjärna på himmelen.

Vers 2:
Den inre storm jag burit på,
mojnade på en sekund,
det kändes som jag mött en själsfrände.
Så nu har jag förtöjt min båt,
i den vackraste hamn jag nånsin sett,
och nåt den varmaste famn.

Refräng:
Så låt mej nu få ta din hand,
låt oss utforska vår värld ihop.

Vers 3:
Det sägs att kärleken helar en,
den han värma den mest frusna själ,
på ett ögonblick kan den vända ont till gott.
Så bortom mitt försynta jag,
vill jag säga att jag gillar dej,
så låt mej få ta din hand.

Refräng:
Ja, så låt mej nu få ta din hand,
låt oss segla tillsammans, du och jag.

Midsommar

Text & musik: Simon Ahlström

Sakta, med tiden, det döda har fått liv.
Allt detta, genom naturens egna driv.
Låt oss fira detta underbara fenomen,
nu när solen står som högst med sitt sken.
Njut av grönskan som står i sin fulla glans.
Men vackrast, är Du, med din midsommarkrans!

Ja, låt oss fira detta underbara fenomen,
nu när solen står som högst med sitt sken.
Njut av grönskan som står i sin fulla glans.
Men vackrast, är Du, med din midsommarkrans!

Pendeln

Text & musik: Simon Ahlström

Pendeln, den svajar – vänster, höger, i retur.
Det dras valser, folk blir skraja,
man kan ju undra vad som står på tur.
Det är dags att börja visa,
historien då och nu,
och börja inse och begripa,
vad som väntar i farstun.

Där står avskyn, där står hatet,
där står våldet, terrorn och cynismen,
och allt annat, som är i fatet,
präglat av opportunism.
Några statsmän har anammat,
dörryckarnas verbalism.
Ja, dom sviker, på grund av trycket –
dom har mist sin idealism!

Så jag undrar, var är drömmarna,
var är visionerna och framtidssynen?
Var är kampen, var är tankarna,
var är solidariteten?
Var är alla idéerna,
som behövs för att bygga framtiden?
Var är förslagen, var är planerna,
för att bygga framtiden?

Ja, pendeln, den svajar – vänster, höger, i retur.
Det dras valser, folk blir skraja,
man kan ju undra vad som står på tur.
Det är dags att börja visa,
historien då och nu,
och börja inse och begripa,
vad som väntar i farstun.

Skattevisan

Text & musik: Simon Ahlström

Vers 1:
En del har stålar, nån av dom skrålar,
över Sveriges skattesystem.
En del dras, till en oas,
där skatt är ett ytterst litet problem.

Vers 2:
Dom drar till paradis, med sina flis,
för att undanhålla slantarna.
Sen kritiserar man, ordagrant –
”Va’ fan får jag för pengarna?”

Refräng:
Dom går till omsorg, dom går till sjukvård,
dom går till skola, försvar och kultur.
Dom går till vägar, dom går till tågen,
dom går till rättsväsende och polis.

Vers 3:
Men i praktiken, i politiken,
bör man ändra lite i lagtexten,
så ingen drar, från sitt ansvar –
att hjälpa varann, det är hela grundidén!

Refräng:
//: Dom går till omsorg, dom går till sjukvård,
dom går till skola, försvar och kultur.
Dom går till vägar, dom går till tågen,
dom går till rättsväsende och polis. ://

Tankar i natten

Text & musik: Simon Ahlström

När mörkret sakta smyger sej på,
sitter jag ensam i en vrå,
och låter tankarna få komma och gå,
ingenting jag kan rå på.

Jag funderar på när allt har gått fel,
i det blinda kärlekens spel,
jag besinnar mej för min egen del,
för att stegvis kunna bli hel.

Det sägs att tiden läker sår,
sinnet förvandlar tår för tår,
till minnen av dej som jag sen når,
nånstans i mitt hjärtas vrår.

Och livet får gå vidare,
jag kan bara hoppas och be,
att jag finner någon som får mej att le,
och som inser vem jag é.

När natten åter blir till dag,
känner jag glädjens behag,
och kanske är det just idag,
som mitt hjärta kommer slå dubbla slag,
i förälskelsens oskrivna lag.

Till dej

Text & musik: Simon Ahlström

Vers 1:
Ditt leende, lyser upp vardan’
du får mitt inre att kännas så varmt.
Din blick, ja, den tänder en gnista,
då vill jag ligga varsamt på din arm.

Vers 2:
Din röst, den bedårar och värmer,
när du viskar kärleksfulla ord.
Dina läppar, när du kysser mej långsamt,
då vill jag sakta somna i din famn.

Stick:
Dina händer, så mjuka och lena,
när du smeker kinden kärleksfullt.
Åh, din kärlek, så innerligt gränslös,
då vill jag stanna tiden en stund!

Vers 3:
Så min vän, låt oss åter mötas,
när sensommarvinden böjer fält.
Ja, min vän, låt oss åter mötas,
när månen åter lyser full och klar!

Vi är Malmö

Text & musik: Simon Ahlström

Text kommer snart

Vänskap

Text & musik: Simon Ahlström

Du säger att jag är förändrad,
och att ingenting är längre som förut.
Du tycker att vår vänskap bli’tt försvagad,
sen ger du ingen tid att reda ut.
Du säger att jag gjort dig besviken,
men jag är säker på att det inte är dina ord.
Jag känner dig rätt väl för att se detaljer,
efter allt vårt prat om livets sidor.

Jag tänker på allt vi fått ta del av,
jag tänker på dom minnen som består.
Jag tänker vad din vänskap faktiskt gav,
mer än du kanske kan förstå?
Jag tänker att allting förändras,
jag tänker det ingår i livets storhet.
Jag uppskattar det jag har och dom jag älskar,
då livet inte är en evighet.

Jag vet att vänskap har ett pris,
och att inget bara uppstår av sig självt.
Men att bara gå ur vägen i en kris,
gör ingen vänskap nånsin hel!
Så jag väntar på att dagen ska komma,
när du har hittat till min dörr.
Och vår vänskap åter börjat blomma,
med en gång kan allt bli som förr.

Östra Karaby

Text & musik: Simon Ahlström